Torshälla och Eskilstuna utveckling!

Historien om staden berättar också något om oss själva. Varför är vi de vi är är och varför  tänker vi som vi gör?

Historien i sin kända form går tillbaka till att det i Torshälla fanns en kultplats för asatron långt innan kyrkan uppfördes på 1100-talet. Namnet Torshälla anses kunna härledas från "Tors harg" och har översatts till "Tors offerplats". Kultplatsen låg antingen där kyrkan nu är belägen eller på Klockberget ovanför.

Staden ligger vid de första fallen innan Torshälla ström / Eskilstuna ån når Mälaren. Sjön låg mycket närmare Torshälla med vikingatidens havsnivå. Fallen var en strategisk och viktig plats för utförsel av allehanda produkter sjövägen.

Torshälla en medeltida handels- och hantverksstad fick stadsrättigheter av Birger Magnuson 1317 vilket gör Torshälla till en av Sveriges äldsta städer. Låstillverkningen i har anor från Gustav Vasa och  hertig Carl Philip, född 22 april 1601 på Revals slott, död 25 januari 1622 i Narva, var svensk prins av ätten Vasa, hertig av Södermanland, Närke och Värmland, som inlett en tillverkning i tekniska verkstäder vid forsarna i Tunafors och Torshälla. Av bergskolegiets handlingar 1625/1641 framgår att Torshälla Bruk / Holmens Bruk ägt bestånd sedan Karl X tid. Verkstäderna befolkades i första hand av smeder och soldater som hämtades från Tyskland och Livland.

Historien om Eskilstuna bygger på att St Eskil när han kommer till Tuna By. Exakt när Eskil levde är osäkert, bara att det var under 1000-talet. Enligt utsagor lät han uppföra en kyrka vid platsen där Fors kyrka ligger idag. I övrigt så var området Eskilstuna jordbruksmark med några få bönder.

Om Eskilstuna finns det sedan under en tid inte så mycket att berätta. Först under 1600-talet kom orten att utvecklas med det industriella kunnandet. Stormakten Sverige behövde en tillverkning skyddad från "fienden" och Eskilstuna med sin vattenkraft blev en lämplig. Utvecklingen tog fart sedan Reinhold Rademacher som 1656 med sina livländska smeder kallats från Riga. Det gav början till metallvaruindustrin med tillverkning av bajonetter, knivar, saxar, tänger, lås, spikar och nålar som lade grunden och som länge kom att prägla Eskilstuna. Eskilstuna hävdar sin statsrättighet från 1659 byggande på en avskrift 50 år efter att "originalet" brann upp på Eskilstuna Hus.

Eskilstunas utveckling beskrivs i Stefan Pettersons och Mikael Törnkvists bok “Eskils Tuna vid Näria å”.

Torshälla och Eskilstuna  har en lång historia historia. Torshälla var en sjöfarar-stad med lång beskattningsrätt över stora områden. Det är lätt att glömma bort att rollerna tidigare varit annorlunda och att utvecklingen kan ta nya vägar. Torshälla och Eskilstuna har fortfarande en metallindustri fast nya verksamheter har tagit vid.

Fristadstorget blir Flow!

Kl 12 fredagen 5 oktober samlades Torgets vänner ett hundratal människor för att protestera mot torgets förvandling.

Den politiska majoriteten vill bygga om torget för att få ett mer levande centrum och ett attraktivt torg som ska börja byggas nästa vår och vara klart 2014.

Det kommer bli fler sittplatser, upphöjda gräsytor, magnoliaträd, dammar, uteserveringar, konstverk och en liten scen. Korvkiosken försvinner men torghandeln kommer finnas kvar. Torget ska funka som en naturlig samlingsplats för människor och aktiviteter, sa kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson i maj då förslaget till hur torget ska se ut presenterades.

Giselle Emmoth gestaltade rollfiguren Tora Hortensia Andersson och slog med eftertryck fast att torghandeln är lika gammal som torget, och att den förtjänar allt värnande den kan få. Vart tog Stadsparken vägen? Ska den flytta in på torget? Sedan en undran om politikerna kunde skilja på betydelsen av park och torg?

Fristadstorget tidigare kallat Rinmanstorg har omvandlats i omgångar. Tidigare stod en saluhall på torget. Fram till 1940 talet var en tomt intill torget obebyggd och var en liten park. Rinmanmonumentet har flyttats runt på torget och står numera vid Rinman skolan. Dess senaste placering ersattes först med Arbetets ära och glädje och den senaste placeringen med Allan Ebelings "Smederna". Nu ska både fontän, korvkiosk och Smeder bort. Allt verkar ske i en iver att skapa mångfald! Tidigare har fontänen i ån från 300-årsminnet förvandlats till en boj. Utescenen i stadsparken förföll och revs. Det saknades pengar? Det duger inte med den tidigare historien utan nu ska torget moderniseras, möjligen för att fastighetsägarna runt det ska få mer värde på fastigheterna då det skapas en mångfalldspark? Andra ser det hela som enfald från politikernas sida.

Det miljöpartistiska kommunalrådet Magnus Johansson, som undervalrörelsen åkte kring i en hyrd etanolbil för miljön skull, flög till USA för att se på en park och inspireras! Nu lovar han att lyssnade på alla synpunkter men som majoritetspolitiker beter sig givetvis inte ändrar uppfattning om utgiften på 67 miljoner för ett upprustat torg. Själv ser han tydligen fördelar med uteserveringar i februari!

Utredningen om torget påbörjades 2002 och förslagen från tävlingen finns på http://www.arkitekt.se/s14963.

Se vinnande förslag Flow.

Fråga, blir det bättre så?